den 12 augusti 2010
You are here: ArtiklarBasanatomiBlodet
  Sök
Erytrocyter Minimera

Blodet Minimera

Röda blodkroppar:


De röda blodkropparna, erytrocyterna, är runda, platta och mycket formbara, detta för att de lätt ska kunna ta sig fram även i de minsta blodkärlen kapillärerna. Det bildas mer än 1 miljon nya blodkroppar varje sekund och detta styrs av ett hormon som heter erytroietin som utsöndras från njurarna. Om det skulle bli för lite syre i blodet känner njurarna av detta och ökar produktionen av hormonet. Detta genererar då genast att fler blodkroppar bildas.

De röda blodkropparna innehåller hemoglobin som binder och transporterar syre och koldioxid. Hemoglobinet är ett protein som innehåller järn och därigenom får blodkroppen sin färg. Syrerikt blod är ljusare än syrefattigt.
En rödblodkropp lever i ca 120 dagar och blir med tiden mindre formbar och går lättare sönder, dessa bryts då ner i mjälten och levern. Järnet tas tillvara och transporteras till benmärgen för att kunna användas till nya blodkroppar.


Vita blodkroppar:


De vita blodkropparna, leukocyter, har som uppgift att försvara kroppen mot infektioner. Det finns flera olika sorters vita blodkroppar, granulocyter, lymfocyter och monocyter.

Granulocyter

Granulocyter består egentligen av 3 olika typer av celler som alla har olika uppgifter. Det går att skilja dem åt genom att det finns små korn i cellerna som färgas olika om de behandlas med färgämnen i ett laboratorium.
Neutrofila granulcyter försvarar kroppen mot bakterier genom att äta upp dem.
Eosinifila granulocyter hjälper kroppen om man får en allergisk reation eller en parasitsjukdom, då ökar dessa i antal.
Basofila granulocyter de innehåller rikligt med histamin som sätter igång den allergiska reaktionen om man är överkänslig.
Totalt finns det 3 till 8 miljoner granulocyter per liter blod. De neutrofila är vanligast medan de andra två sorterna är betydligt färre. Granulocyter har en livslängd på ett par dagar.

Lymfocyter

Är en annan sorts vitablodkroppar som bildas i benmärgen. Cellerna blir sedan till färdiga lymfocyter i den lymfatiska vävnaden. Lymfatisk vävnad finns främst i den lymfatiska organen dvs ymfknutorna, mjälten och thymus, men finn också på andra ställen i kroppen såsom halsmandlarna, svalv- och tungtonsillerna samt i tarmarnas väggar.

Det finns 2 typer av lymfocyter T- och B-lymfocyter.

T-Lymfocyterna är vanligast, de bildas i benmärgen men förs sedan med blodet til thymusen där de mognar. När de kommer i kontakt med främmande mikroorganismer blir T-lymfocyterna till mördarceller som oskadliggör  inkräktarna. Några T- lymfocyter fungerar som minnesceller och de känner igen det ämnet som utlöste reaktionen.

B-lymfocyter bildas också i benmärgen. De omvandlas till plasmaceller när de kommer i kontakt med främmande ämnen. Plasmacellerna bilder då antikroppar som bekämpar ämnet.
Lymfocyterna lever längre än de andra blodkropparna, en del finns tom kvar hela livet.

Monocyterna

Monocyterna är störst av de vita blodkropparna. Det finns cirka en halv miljard monocyter per liter blod. Monocyterna finns i blodet under ungefär ett dygn. Sedan vandrar de ut i vävnaderna och omvandlas till celler som kallas makrofager. Makrofag betyder storätare. Cellerna kan ”äta upp” inkräktare, som exempelvis bakterier. De tar även hand om död vävnad och fungerar därför som en slags ”städpatrull” ute i kroppen. Cellerna bildar även olika ämnen som aktiverar T- och B-lymfocyterna. Makrofagerna kan leva i flera år.

De vita blodkropparna finns alltså inte bara i blodbanan, utan även i lymfsystemet och i vävnaderna.


Blodplättar


Blodplättar,  trombocyter, är inga celler utan endast en del av en stor cell som kallas megakaryocyt. Megakaryocyterna finns i benmärgen och lämnar ifrån sig de små celldelarna, som sedan cirkulerar i blodet. En megakaryocyt kan bilda upp till 6000 blodplättar. Blodplättarna lever bara några dagar.

Trots att blodplättarna inte är fullständiga celler har de mycket viktiga uppgifter. De innehåller olika ämnen som behövs för att blodet ska levra sig vid en skada, koagulera. Vid en skada på ett blodkärl klumpar blodplättarna ihop sig och fäster vid kärlets väggar. Därmed bildas en plugg som hejdar blödningen. Det finns ungefär 150–400 miljarder blodplättar per liter blod.
 

Personliga uppgifter | Användarvillkor
Copyright 2009 by friskhund.se